Krisen slår mot kommunerna

Krisen slår mot kommunerna

Den ekonomiska krisen slår snabbt mot kommunsverige. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) senaste prognos väntas till exempel Luleå kommun förlora 46 miljoner kronor i skatteintäkter under 2009. För den socialdemokratiska kommunledning­en är nya nedskärningar en självklarhet.

SKL:s prognos från augusti innebar 4,4 miljarder kronor mindre i intäkter för kommunsverige än vad som är budgeterat för år 2009.
Den senaste prognosen, som sä­ger sig ta hänsyn till finanskrisen, ger en betydligt mer negativ bild. För år 2009 beräknas skatteinkomsterna bli 5,8 miljarder kronor lägre, för år 2010 9,9 miljarder och för år 2011 11,2 miljarder kronor lägre.
Dessutom finns  det fortfarande en stor risk för att krisen blir djupare än så. I SKL:s prognos beräknas BNP-tillväxten bli 0,8 procent för år 2009, men redan år 2010 bli 3,4 procent och 3,1 procent år 2011.

Kapitalister och nyliberala regeringars uppblåsning av en kasinoekonomi baserad på avregleringar och enorma krediter (lån) har pågått under mån­ga år. Tillsammans med låga reallöne­ökningar har detta skapat en jättelik överkapacitet inom industrin.
Fram till nyligen har detta kunnat klaras av genom att hushåll, när lönen inte räckt till, istället lånat till konsum­tion, men den vägen är nu stängd. Allt tyder därför på en djupare och långvarigare kris än vad SKL-ekonomerna hoppas på.
- Den finansiella krisen och lågkonjunkturen, orsakad av att marknaden och spekulanterna har fått fritt spelrum, är den värsta sedan 1929 och riskerar att leda till dramatiska nedskärningar. Det finns inget som heter "den sista nedskärningen". Vi måste redan nu dra ett streck i sanden vad gäller nedskärningar. Kan staten ge bankerna stödlån på 400 miljarder kronor så finns det pengar till skola och vård också, säger David Hedberg, kommunanställd och ersättare i Luleå kommunfullmäktige för Rättvisepartiet Socialisterna.
Krisen beror inte på att det är brist på resurser i samhället, tvärtom. Istället stannar kapitalismen när kapitalisternas möjligheter till vinster minskar. Staten beräknas ha ett överskott i finanserna år 2008 på 163 miljarder kronor.

Storföretag och banker har ett antal rekordår bakom sig, vilket har fyllt kassakistorna i företag och hos de allra rikaste. Faktum är att den rikaste tiondelen nu återigen har nästan lika stor förmögen­het som de 90 procent "fattigaste". Vi får gå tillbaka till början av femtio- talet för att hitta liknande siffror.
Att ifrågasätta den fördelningen och kräva mer pengar till kommuner och landstings välfärdsverksamhet är dock inget som de etablerade partier­na gör. Tvärtom är de alla nu beredda till nya stora nedskärningar, samtidigt som de har uppmuntrat den spekulationsekonomi som fördjupar kapitalismens kris. I Luleå planeras det för nedskärningar av 260 jobb i skolan.

- Ett exempel på att kommunerna inte förstått riskerna med det finansiella kasinot var Luleås försök tidigare i år att lösa underskott genom affärer som skulle ge tillfälliga pengar till kassan. Till exempel planerade de att säl­ja ut gymnasiebyn till Royal Bank of Scotland. Banken var redan då i kris på grund av att man var djupt insyltad kreditbubblan, och har nu blivit förstatligad, säger David Hedberg.
Nu behövs ett gräsrotsuppror underifrån i hela landet med krav på att spekulanterna ska betala den kris de själva har skapat. Offentliga sektorn behöver massiva investeringar och nya jobb, inte nedskärningar.
Jonas Brännberg

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0