NEJ TILL FRA

Den nya lag som har antagits av riksdagen för att utvidga FRA:s (Försvarets radioanstalt för signalunderrättelsetjänst och informationssäkerhetstjänst) befogenheter har föregåtts av en bitter debatt och brett motstånd.

Den 18 juni röstade en majoritet av  riksdagen igenom det lagförslag (FRA-lagen) som innebär att alla svenska medborgares elektroniska kommunikation kan avlyssnas.
"FRA-lagen tillåter mest avlyssning i Västeuropa", skrev Svenska Dagbladet den 22 juni.
Rättvisepartiet Socialisterna är motståndare till FRA-lagen och andra lagar som ger staten större befo­genheter.
Debatten om och mot lagen har även förts ute på gator och torg med media, ledda av hela tidningspressen enade mot regeringen. Journalistförbundet bad sina medlemmar att delta i demonstrationen utanför riksdagen. Lägg till att mejl har översvämmat tidningar och riksdagen och att internet är fullt av upprop mot lagen samt antiregeringsbloggar.
Debatten i riksdagen visade emellertid att det politiska etablissemang­et är enigt i sin önskan att få igenom en ny lag.
- Det är inte sant att det kommer som en blixt från klar himmel. Det är lite förmätet av Thomas Bodström (s) att förkasta alltihop när hans gamla regering stod bakom grundförsla­get, sade Karin Enström (m).
Och naturligtvis är FRA förtjust över utfallet. Ingvar Åkesson, generaldirektör för FRA, kommenterade:
- Den ger oss ett bra lagstöd som gör det möjligt att fullgöra det som regering och riksdag vill att vi ska göra - nu och i framtiden.
Och det gör den verkligen! Lagen ändrar i själva verket FRA:s ansvars­område helt och hållet.
- Tidigare har FRA enbart spanat på militär kommunikation. Det nya lagförslaget utgör ett paradigmskifte genom att FRA nu ska börja spana på civila kommunikationer.
Oscar Swartz, grundare av internetoperatören Bahnhof, kommenterar i Svenska Dagbladet: "Man vet att FRA fick jordens femte kraftful­laste superdator förra året. FRA ­äskar i den öppna delen av sin budget medel så att de kan bli 900 personer. De skall expandera. Till detta nät skall en perfekt kopia av all internet- och teletrafik som  passerar rikets gräns ledas in".
I Dagens Nyheter minns Peter Englund när han arbetade för FRA. Han förstår det alltför vanliga problem som varje byråkrati möter: "FRA får självfallet allt mindre att göra samtidigt som en hel del av den gamla, firade expertkunskapen ­blivit alltmer värdelös. Och då söker man nya hotbilder, nya uppgifter, nya grepp. För sådan är nu byråkratins logik".
Regeringen har nu gett gett dem en ny uppgift, men Peter Englund tycker synd om dem som arbetar där: "Faran är att det blir som att tömma en hel sjö för att fiska ­kräftor, men bara för att upptäcka att där enbart fanns gös".
Journalistförbundets kampanj­slo­gan var: "Rösta NEJ till ­systematisk avlyssning av medborgarna."
Journalistförbundet påpekade att meddelarfriheten och källskyddet är inskrivna i vår grundlag. Om förslaget antogs har en majoritet av riksdagen via en vanlig lag kränkt grundlagen och därmed satt den ur spel.


Sätts ur spel

På Privacy Internationals ­världskarta över graden av övervakningssamhälle är Sverige markerat med rött. Det står för ¨systematisk oförmåga att upprätthålla skydd¨ mot övervak­ning som kränker den personliga integriteten.
De företag och organisationer som använder internet ­internationellt är nu mycket oroade.
Tidigare i år flyttade Telia ­Sonera sina finska kunders mejlservrar från Sverige till Finland. Krav hade dykt upp från finska myndigheter om att trafik inte skulle kunna avlyssnas.
Förra året uppgav Googles ansvarige för integritetsfrågor till tidningen Internetworld att de inte tänker investera i Sverige om lagförsla­get går igenom.
Bengt-Åke Ljudén, försäljnings­chef på Invest in Sweden Agency (ISA), en statlig myndighet som hjälper utländska företag till Sverige, säger: "Vi har fått tydliga besked från flera stora företag att de inte vill satsa här".
Naturligtvis påverkar varje intrång i medborgerliga, ­demokratiska fri- och rättigheter arbetarklassen. Kampen mot borgerligheten för en bättre del av kakan fortsätter varje dag. Men vårt mål är inte att vinna det dagliga brödet utan att få kontroll över hela bageriet.


Den kapitalistiska staten

Lärdomarna från den brittiska gruvarbetarstrejken 1984-85 visar hur långt en medveten borgerlig regering kan gå för att behålla kontrollen över samhället. Demokratiska fri- och rättigheter är något man kan göra sig av med.
Staten i ett kapitalistiskt ­samhälle är som Marx och Engels påpekade i grund och botten beväpnade män.
I Storbritannien rådde under gruvarbetarstrejken inbördeskrig utan vapen. Men staten och all dess makt kommer att visa sig maktlös när den möter samlad aktion av viktiga ­delar av arbetarklassen. Statens tvångsapparat är effektiv endast så länge som arbetarklassen förblir omedveten om sin egen makt.
I Frankrike 1968 föll den kapitalistiska staten helt enkelt samman. Den paralyserades av den franska arbetarklassens samlade handlingskraft. Den svenska regeringen och FRA-byåkraterna tror kanske att de har vunnit i dag, men den verkliga kampen börjar i morgon.

Andrew Herbert

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0